Kartläggningen behandlar exempel på efterfrågade insatser, problembeskrivningar, ny verksamhet, nya samverkansinitiativ och en kortare kommentar över relevanta trender inom sektorn. Texterna gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild, men de ger ett flertal exempel som sammantaget ger ett perspektiv på pågående trender.

Veckorapporten är en del av NOD:s uppdrag som strukturens parter enats om. I korthet innebär det att NOD bistår med att ge en samlad lägesbild över behov som uppstått i civilsamhället efter coronavirusets utbrott. NOD kommer också att bidra till samordning av civilsamhällets insatser vid behov, samt vara ett stöd i dialogen mellan civilsamhället och offentliga aktörer.

Civilsamhällets problembeskrivningar och behov

Civilsamhällets budskap och kommunikation handlar fortsatt till stora delar om coronapandemins effekter på sektorn och samhället. Återkommande teman handlar, likt tidigare, om hur målgrupper, medlemmar och organisationer begränsas av pandemin, inte minst ekonomiskt. Ett vidare perspektiv är också att många organisationer lyfter blicken och ser till långsiktiga åtgärder som krävs för att ställa om till ett kommande postpandemitillstånd. Samtidigt har flera organisationer varnat för otillräckliga satsningar i den nyligen presenterade vårbudgeten.

• Organisationer som till exempel Riksidrottsförbundet vittnar både om att utmaningar och hinder kvarstår, samtidigt som nyhetsuppdateringarna också beskriver att dialog och konkreta problemlösningar håller verksamheten igång.
• Flera organisationer vittnar om att civilsamhällessatsningarna i vårbudgeten inte är tillräcklig eller att sektorn förbises (se t.ex. Forums kommentar).
• En positiv ton kring civilsamhällets bidrag till samhället på längre sikt kan t.ex. ses i Studieförbundet Vuxenskolans debattartikel i Sydsvenskan, Precis som vid andra samhällskriser, till exempel under flyktingvågen 2015, kan den ideella sektorn och folkbildningen snabbt ställa om och börja jobba.

Säsongsbaserad verksamhet

Mycket säsongsbaserad verksamhet inför våren är inställd vilket ger stort ekonomiskt tapp som kan bli ännu större om trenden håller i sig till sommaren. Det kan i längden ge en kunskapsförlust inom organisationen om personal måste sägas upp och kan bli kostsamt att återbygga. Många har förhoppningar om att sommarverksamheten ska kunna genomföras men efterfrågar ekonomiskt stöd och tydliga direktiv för att organisationen ska hålla sig flytande resterande del av året. I korthet upplever organisationerna oro kring: 

• Stor ekonomisk förlust på grund av inställda högsäsongsaktiviteter som påverkar resterande verksamhetsår.
• Kunskapstapp i organisationen när personal måste sägas upp.
• Barn och unga i utsatthet mister trygga rum.
• Försvagat engagemang hos ideella på grund av brist i kontinuiteten i uppdragen.

Riskmatris

Många organisationer drabbas ekonomiskt av coronakrisen genom utebliven försäljning och uthyrning, samt avslutade sponsoravtal. Organisationer med social inriktning har svårt att möta sina målgrupper, och särskilt utsatta grupper nås inte av stödinsatser. Verksamhetsmässigt riskerar vissa organisationer överbelastning när deras stödverksamhet är ovanligt efterfrågad, samtidigt som andra riskerar att behöva säga upp personal på grund av arbetsbrist. Se hela riskmatrisen här.

• Föreningar som bedriver näringsverksamhet riskerar likviditetsbrist då de inte omfattas av lånegarantin.
• Sociala företag riskerar konkurs när deras marknad försvinner.
• Det finns en oro för smitta mellan personal och brukare inom bl.a. omsorgsverksamheten.

Lägesrapporten i fullversion går att hämta här.

För frågor om utskicket, kontakta NOD:s kansli (info@nodsverige.se)