”Civilsamhällets kunskap och erfarenhet behöver tas tillvara för att öka motståndskraften”

Den 19 april arrangerade NOD ett samråd tillsammans med Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) med fokus på hur ungas inkludering i arbetet med att stärka Sveriges psykologiska försvar kan utvecklas. Vi har pratat med utredarna Yara Tag-Eldeen och Sara Carlstein på MPF för att förstå vilken roll samverkan med civilsamhället kan spela för Sveriges psykologiska försvar.

341365261_3479529158950098_630813855730262807_n

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) ansvarar för att samordna och utveckla olika aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna om det öppna demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen och Sveriges frihet och oberoende. MPF vill stärka befolkningens förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas från främmande makt mot Sverige. Vår samlade motståndskraft mot desinformation, propaganda och psykologisk krigföring förhindrar eller försvårar för utländska angripare att påverka våra beslut, uppfattningar och beteenden. Men ett starkt psykologiskt försvar är inte bara en angelägenhet för MPF – det byggs tillsammans med myndigheter, kommuner, civilsamhället och, inte minst, enskilda medborgare.  

Varför är det viktigt att involvera civilsamhället i myndighetens arbete med stärkandet av det psykologiska försvaret?  

– Civilsamhället är oumbärligt för ett öppet demokratiskt samhälle och är därför en viktig sektor att involvera i det psykologiska försvaret. Civilsamhällets kunskap och erfarenhet behöver tas tillvara för att öka motståndskraften och försvarsviljan, särskilt i de områden där det finns en känsla av demokratiskt utanförskap och låg delaktighet i samhället. Ett robust och modernt totalförsvar bygger på att hela befolkningen, utifrån egen förmåga, bidrar till att försvara, bevara och utveckla vårt land och den demokrati vi gemensamt beslutat om.  
 
– När inget av det vi vill värna om är hotat behöver vi inte fundera över hur eller om vi bör försvara någonting. Sannolikheten att vi vill försvara eller skydda något vi inte älskar eller tror på är också låg.  I det förändrade och försämrade omvärlds- och säkerhetsläget är det därför viktigt att försvarsfrågor blir relevanta och meningsfulla för alla grupper i samhället. Totalförsvaret behöver anpassas utifrån hur vårt samhälle ser ut idag: vi är mer individualistiska, pluralistiska, internationella och uppkopplade än tidigare, och befolkningens försvarsvilja kan påverkas från fler håll och av tidigare okända aktörer. Så utöver att civilsamhället och dess mångfald är ett skyddsvärde i sig har de en oumbärlig roll i samhällets motståndskraft. 

 Vilken roll spelar unga för det psykologiska försvaret? 

– Unga är framtiden och det är vår skyldighet att låta dem delta. Dessutom är alla från det år man fyller 16 år totalförsvarspliktiga och kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.  En föränderlig informationsmiljö ställer nya krav på att kunna hantera otillbörlig informationspåverkan. Unga är extra sårbara eftersom de har en stark digital närvaro och påverkan inte sällan sker genom digitala kanaler. Trots att unga ofta är bättre än sina föräldrar på att använda kritiskt tänkande är det vanligt att utländska aktörer hittar sätt att påverka. Det kan till exempel ske genom influerare eller genom användning av emojis för att få till en ungdomlig ton.  

Vad är det intressantaste som framkommit hittills under samrådsprocessen? 

– Så mycket! Vi är upprymda över viljan och drivkraften att bidra, men också över insikten om hur mycket många redan gör som i allra högsta grad stärker det psykologiska försvaret. Det har varit otroligt roligt och spännande att möta och samtala med företrädare från det breda och mångfacetterade civilsamhälle som vi har i Sverige. Olika infallsvinklar skapar en härlig dynamik där många tankar och idéer får stötas och blötas mot varandra på ett konstruktivt sätt. Vi är också imponerade över aktörernas lösningsorienterade och kreativa sätt att bryta ned ett tämligen komplext ämnesområde så att det blir relevant för den egna organisationen och målgruppen.