Under året har NOD arrangerat två samråd på uppdrag av MPF. Fokus har legat på ungas motståndskraft mot desinformation och informationspåverkan. Som avslutning på samarbetet arrangerade myndigheten med stöd av NOD och RISE förra veckan konferensen Youth Resilience Hub, dit organisationer som samlar eller företräder unga bjöds in.
MPF:s generaldirektör Magnus Hjort deltog under ett pass där han bland annat talade om hur desinformation och informationspåverkan ofta har till syfte att destabilisera demokratin, och vilken roll civilsamhället kan spela i att bygga tillit till samhället.
– Ett fungerande civilsamhälle är jätteviktigt för att ha en levande demokrati. Därför är det viktigt att vi lyssnar på civilsamhället.
Samtidigt är civilsamhället ett sätt för myndigheten att nå ut till både organisationer och individer.
– Vi är en myndighet som kan ge stöd till aktörer som vill utvecklas och stärka sin kunskap om informationspåverkan. Det är frivilligt att samarbeta med oss, men alla ska känna till att vi värnar demokratin och yttrandefriheten.
Frågan om desinformation och informationspåverkan har aktualiserats det senaste året. Rysslands invasion av Ukraina, LVU-kampanjen mot socialtjänsten och kriget mellan Hamas och Israel har tydliggjort behovet av stärkt källkritik. Ofta handlar det om att syna underliggande motiv. Ett exempel, menar Magnus, är koranbränningarna, där det är tydligt att man försöker ställa grupper mot varandra genom att utmåla en grupp som förtryckare och en grupp som förtryckt.
– I själva verket är yttrandefriheten ett kärnvärde i vår demokrati, precis som religionsfriheten.
I förlängningen kan desinformation och informationspåverkan påverka vår generella försvarsvilja.
– Försvarsvilja är dels att i yttersta läget vilja försvara Sverige och våra gränser från angrepp, dels att försvara vårt politiska system som på det stora hela fungerar väldigt väl.
Den senare delen, att försvara demokratin och våra fri- och rättigheter, är viktig att poängtera, menar Magnus, eftersom demokratin är på tillbakagång i världen.
Så vad kan unga själva göra för att stärka sin motståndskraft mot informationspåverkan?
– Jag tror att unga förstår hur sociala medier fungerar, till exempel att mycket felaktigt innehåll sprids på TikTok. Men de kan lära sig mer om hur främmande makt fungerar och att information som går genom telefonen är en del av den moderna krigföringen. Vi kan alla bli bättre på att vara vaksamma och vänta lite med att gilla och sprida innehåll.
Det massiva inflödet påverkar oss, säger Magnus. Och att det kan vara svårt att tolka innehåll beror delvis på hur hjärnan fungerar.
– När vi har en förutfattad mening om en konflikt tenderar vi att tolka information så att den passar vår befintliga världsbild. Det kallas confirmation bias vulnerability och gäller oss alla. Tyvärr spär algoritmerna på det här, eftersom vi får mer av det vi reagerat på. Därför borde vi också följa konton som står långt ifrån oss åsiktsmässigt.
