Den svenska funktionsrättsrörelsen har i flera år arbetat med intensivt påverkansarbete på EU-nivå. Mia Ahlgren är ansvarig för internationella funktionsrättsfrågor på Funktionsrätt Sverige och har sedan många år samordnat kontakter med internationella samverkansorganisationer, bland annat European Disability Forum (EDF).
EDF är den europeiska funktionsrättsrörelsens paraplyorganisation med över 100 medlemsorganisationer, däribland Funktionsrätt Sverige. Organisationen arbetar för ett Europa där personer med funktionsnedsättningar är helt och hållet inkluderade i samhället.
– EDF har varit mycket framgångsrik i att driva intressepolitiskt arbete. Vi har mycket att lära av den organisationen, berättar Ahlgren.
Har du något exempel på det?
– Den har till exempel bidragit till genomförande av fyra Europaparlamentsdagar för hela rörelsen i EU:s medlemsländer, där den senaste ägde rum 2017. Sveriges delegation var faktiskt bland de största och resorna finansierades med stöd från svenska europaparlamentariker.
Vad är din roll i EDF?
– Jag har deltagit i deras nätverk för tillgänglighet sedan 2003 och representerat organisationen på konferenser och olika möten. Det har inneburit att vara med i lagstiftningsprocesser från ax till limpa. Det har även varit möjligt att påverka detaljer i uppföljning av lagstiftning där det inte fungerat.
Finns det några särskilda frågor som Funktionsrätt Sverige driver i EDF?
– EU har liksom Sverige antagit konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi driver på för att EU ska använda sina lagstiftningsinstrument för att genomföra konventionen, till exempel när det gäller diskriminering och nyligen utvidgat skydd mot hatbrott.
– Generellt har emellertid EU varit bättre på att ta in konventionen i samband med ny lagstiftning än Sverige. I Sverige har utvecklingen gått tillbaka på de flesta områden, med undantag för de initiativ som tagits av EU kring tillgänglighet. Det finns också en process för att lämna synpunkter och följa upp lagstiftningen som fungerar bättre än i Sverige. Vi har haft direkta kontakter med medarbetare på EU-kommissionen under årens lopp.
Har du något konkret exempel där det känts som att ni kunnat påverka särskilt mycket?
– Medielagstiftning (direktivet för audiovisuella medietjänster) med krav på tillgänglighet fungerade inte när flera mediebolag hade säte i Storbritannien och de ändrade sina regler. Där kunde vi bidra till att regler infördes som omfattade även de som riktade sig till en publik i Sverige, vilket många tv-tittare i andra EU-länder också hade nytta av. Den situationen var förstås innan Brexit.
– Vi har bidragit i alla processer för tillgänglighetslagstiftningen, uppföljning av upphandlingsdirektivet och även varit aktiva i arbetet med att ta fram en ny funktionsrättsstrategi i EU.
Varför är det svenska civilsamhällets närvaro i EU viktigt enligt dig?
– Väldigt många av de lagar vi har i Sverige har redan beslutats i demokratiska processer inom EU. Genom att delta i EU:s lagstiftningsprocesser kan vi påverka lagar så att de möter behoven i civilsamhället och lära oss de demokratiska processerna i EU. När lagar och regler ska införas i svensk lag, kan vi redan innehållet och kan bidra i implementeringen. Dessutom kan vi bidra till bättre efterlevnad av lagar genom att återkoppla till EU:s institutioner.
Har du tips till andra aktörer inom den svenska funktionsrättsrörelsen som vill engagera sig på EU-nivå?
– Det kan se olika ut vilken roll EU har beroende på vilket området det gäller. Så man behöver sätta sig in i vad som är aktuellt på ett visst område. Men generellt skulle jag tipsa om följande fyra punkter:
1. Hitta samarbeten med civilsamhällets organisationer i Bryssel, som EDF i vårt fall.
2. Etablera kontakter och nätverk. Vilka handläggare på Regeringskansliet har kontakterna med EU på det område ni arbetar med? Vilka svenska EU-parlamentariker arbetar med området? Vilka andra intressenter är aktiva i det område man vill påverka?
3. Bevaka gärna regeringens underlag till riksdagen för vilka frågor som kommer upp på rådsmöten. De kallas ”kommenterad dagordning” och ska tas upp i riksdagens EU-nämnd innan ministrar deltar på rådsmöten.
4. Bidra med synpunkter i öppna samråd. EU genomför en mängd öppna samråd där alla kan bidra med synpunkter. Det är ett bra sätt att ta fram ställningstaganden i den egna organisationen att utgå ifrån i påverkansarbetet.
