Lägesbild: Kostnader för el och energi

Att elpriserna har skenat den senaste tiden kan inte ha undgått någon. Redan i vintras aviserade regeringen ett statligt stöd till hushåll som drabbades av de ovanligt höga elkostnaderna. Sedan dess har bland annat inflationen och utvecklingen av Rysslands krig i Ukraina haft stora effekter på kostnader för exempelvis uppvärmning av hushåll och drift av affärsverksamheter.

Hur har detta påverkat civilsamhället? I en ny lägesbild av NOD undersöks frågan närmre.

el (6912 × 3456 px)

De ökande kostnaderna för el och drivmedel har många konsekvenser för civilsamhällets verksamheter och de målgrupper de arbetar med. Kraftigt ökade kostnader för uppvärmning innebär att många kulturverksamheter och samlingslokaler blir tvungna att stänga över vintern. Hyreshöjningar i kombination med att bidragsnivåer inte ökar innebär att många verksamheter pressas ekonomiskt. Höga kostnader för drivmedel innebär att målgrupper inte har råd att ta sig till verksamheterna, samtidigt som ideellt engagemang kan utebli av samma anledning. Organisationerna uttrycker ett behov av att omfattas av eventuellt högkostnadsskydd eller andra lättnader som regeringen inför samt att hitta stöd till långsiktiga investeringar om kan bidra till att minska medlemsföreningarnas elkonsumtion på lång sikt.

Hela lägesbilden finns att läsa här. En kortare sammanfattning följer nedan:

 

Konsekvenser för verksamheterna

Organisationerna vittnar om att de höga energipriserna, det vill säga både el- och drivmedelspriser, bland annat påverkar deras verksamhet på följande sätt

  • Mötesplatser och samlingslokaler har svårt att hålla öppet
  • Höga kostnader för hyror av lokaler
  • Scenkonst och annan kulturverksamhet kan inte bedrivas
  • Det finns ett stort behov av att byta ut teknik och uppgradera till mer energieffektiv utrustning, men detta är ofta en för stor investering för organisationerna
  • Viss social verksamhet kan inte sänka sin elanvändning i någon högre utsträckning då den är central för verksamheten, exempelvis erbjuda möjlighet att komma in och värma sig och äta ett mål mat
  • De höga transportkostnaderna leder till minskat ideellt engagemang
  • Vissa verksamheter riskerar att behöva säga upp personal, lokaler eller dra ner på omfattningen av verksamheten

Konsekvenser för målgrupperna

Konsekvenserna för organisationernas målgrupper blir bland annat följande:

  • De höga transportkostnaderna gör att personer kan tvingas tacka nej till arbetsträning eller anställning då de inte har råd att ta sig till verksamheterna
  • De redan utsatta drabbas allra hårdast och sociala verksamheter märker av ett ökat tryck på exempelvis matutdelning
  • Utsattheten ökar ännu mer hos utsatta grupper när de sociala organisationerna behöver skära ner på sin verksamhet

Organisationerna som svarat vittnar om hur de höga priserna får stora konsekvenser för målgrupperna de verkar för.

Vidtagna åtgärder 

Organisationerna vittnar om att de bland annat genomfört följande besparingsåtgärder:

  • De för interna samtal och håller utbildningar om hur elförbrukningen kan minska
  • Planer för att genomföra energibesparande åtgärder genom större investeringar
  • Vissa genomförda åtgärder har dock förlorat delar av sin effekt, exempelvis att installera pelletskaminer, då även priserna på pellets gått upp
  • Vissa har köpt in mer energieffektiv utrustning
  • Kontakt med energibolag för rådgivning både till egen verksamhet och till målgrupperna

Behov

Något som återkommande lyfts bland de svarande är behovet av ekonomiskt stöd och höjda bidragsnivåer för att kunna hantera de ekonomiska utmaningarna som civilsamhällesorganisationernas verksamheter står inför. 

Avslutande ord

Det kan konstateras att de organisationer som svarat upplever att de höga energipriserna får omfattande konsekvenser för deras verksamheter och de målgrupper de verkar för. Kostnaderna för uppvärmning riskerar att leda till att social verksamhet kan bedrivas i mindre omfattning än tidigare, samlingslokaler måste hålla stängt och verksamhet läggas ner. Höjda hyror och ökade utgifter gör att kulturverksamheter inte kan genomföras och att scenkonstverksamhet inte kan bedrivas i samma omfattning som tidigare. Drivmedelspriserna gör att människor inte har råd att ta del av erbjudanden om arbetsträning eller att engagera sig ideellt då resorna till uppdragen blir för dyra. För civilsamhället innebär de ökande kostnaderna stora risker för sedan tidigare sårbara verksamheter.