Lägesbild om civilsamhällets lärdomar från 2015

I slutet av mars 2022 gav styrgruppen NOD:s kansli i uppgift att ta fram lägesbilder över civilsamhällets arbete i Sverige med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Nedan kan du läsa den andra lägesbilden från NOD, som fokuserar på civilsamhällets lärdomar från flyktingsituationen 2015. Lägesbilden tar också upp frågor som rör risken för trafficking av människor på flykt från Ukraina.

lägesbilder ukraina

I månadsskiftet mars-april publicerade NOD en lägesbild om civilsamhällets insatser för människor som på grund av Rysslands invasion har flytt från Ukraina. Den lägesbilden vittnar om att många organisationer upplever att erfarenheter från flyktingmottagandet 2015 gjort att de har bättre förutsättningar att agera i mottagandet nu. Denna lägesbild syftar därför till att göra en fördjupning i frågan kring civilsamhällets erfarenheter, lärdomar och organisatoriska förändringar utifrån flyktingsituationen 2015. Vilka lärdomar gjordes efter flyktingmottagandet 2015? Hur har detta påverkat arbetssättet idag?

En fråga som tycks mer aktuell nu än 2015 är den oro som flera civilsamhällesaktörer adresserat kring risken för att människor, i huvudsak kvinnor och barn, som flyr Ukraina blir utsatta för människohandel. Denna lägesbild syftar därför också till att ge en översiktlig bild över vilka risker civilsamhället identifierat, och gör ett par nedslag i några aktörers arbete med frågan.

Lägesbilden inleds med en översiktlig tillbakablick på civilsamhällets insatser i flyktingmottagandet 2015, för att sedan identifiera ett antal områden där dessa erfarenheter inneburit att arbetssätten och metoderna utvecklats. Därefter följer ett översiktligt avsnitt om risken för att människor som flyr Ukraina utsätts för människohandel och hur civilsamhället verkar i den frågan.

 

Hela lägesbilden finns att ladda ner här. En sammanfattning i punktform går att läsa nedan.

 

Lärdomar från 2015

Tillbakablick: Civilsamhället i flyktingmottagandet 2015
Civilsamhällets insatser under flyktingmottagandet 2015 var många och omfattande. Ideella aktörer klarade av att agera betydligt snabbare än myndigheterna och fanns på plats direkt när antalet människor som flydde till Sverige kraftigt började öka. Det uppstod påtaglig förvirring på centralstationerna och andra ankomstpunkter och bristen på samordning mellan olika civilsamhällesaktörer var initialt stor.

Bristen på dialog med myndigheterna ledde till att volontärerna på plats saknade tillräcklig information och ryktesspridningen blev omfattande. Det fanns ett stort engagemang hos allmänheten och det var en stor utmaning för organisationerna och nätverken att ta emot och kanalisera viljan till att bidra och göra insatser. Det var också svårt att hantera och dimensionera alla gåvor som kom in via olika insamlingar av kläder, mat och hygienartiklar.

  • Civilsamhällets utvärderingar understryker vikten av att ha en tydlig ledning med mandat på plats vid insatser i krissituationer.
  • De tre vanligaste typerna av insatser som civilsamhället bidrog med i mottagandet 2015 var språkcaféer och läxläsning, verksamhet för att skapa kontaktytor mellan nyanlända och etablerade svenskar, samt akut flyktingmottagande.
  • Insamling av kläder och liknande var den vanligaste grunden för samverkan mellan offentliga och ideella aktörer.

 

Bortom 2015: Flyktingmottagandet 2022

Erfarenheterna från 2015 har stärkt organisationerna och ökat deras kapacitet att svara på plötsliga händelser. Civilsamhällesaktörerna uttrycker att erfarenheten gör att insatserna planeras mer långsiktigt och att volontärer rekryteras på ett mer systematiskt sätt.

Medvetenheten om vikten av samverkan med andra organisationer är hög och både den formella och informella dialogen mellan organisationer tycks fungera väl. Även dialogen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer fungerar bättre och information delas mellan de olika aktörerna. En utmaning är att ryktesspridning och desinformation fortfarande är ett stort problem.

  • Organisationerna uttrycker att de har en förberedelse för att allmänhetens engagemang kan minska och opinionen vända – en direkt konsekvens av erfarenheterna från 2015.
  • Fokus ligger i huvudsak på att stadigt växla upp befintlig verksamhet snarare än att starta nya verksamheter och snabbrekrytera volontärer till detta.

 

Risken för trafficking av människor på flykt från Ukraina:

Många aktörer varnar för risken att människor som flyr Ukraina utsätts för trafficking. I detta fall baseras oron på följande faktorer:

  • Det är i huvudsak kvinnor och barn som flyr, vilket ökar risken för att de ska utsättas för olika typer av trafficking, både arbetskraftsexploatering och exploatering för sexuella ändamål
  • Människor som flyr till Sverige från Ukraina kan vistas visumfritt i landet i 90 dagar. Det innebär att de kan flyga under myndigheternas radar.
  • Falska annonser i sociala medier erbjuder gratis resa, boende eller arbetstillfällen vilket lockar människor som desperat behöver fly. Kontakten sker alltså innan personen har lämnat Ukraina.

Civilsamhällesorganisationerna menar att det är en brist att det inte finns en nationell stödtelefon för frågor om trafficking. De lyfter också fram en oro att de som utsätts inte ska få den hjälp de behöver av myndigheter när de omfattas av massflyktsdirektivet. Vissa av aktörerna har redan stött på fall av människohandel; Caritas har hittills identifierat tretton fall.