Lägesbilden behandlar exempel på efterfrågade insatser, problembeskrivningar, ny verksamhet, nya samverkansinitiativ och en kortare kommentar över relevanta trender inom sektorn. Texterna gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild, men de ger ett flertal exempel som sammantaget ger ett perspektiv på pågående trender.

Lägesbilden är en del av NOD:s uppdrag som strukturens parter enats om. I korthet innebär det att NOD bistår med att ge en samlad lägesbild över behov som uppstått i civilsamhället efter coronavirusets utbrott. NOD kommer också att bidra till samordning av civilsamhällets insatser vid behov, samt vara ett stöd i dialogen mellan civilsamhället och offentliga aktörer.

Restriktionernas påverkan på sektorn

På grund av bredden av verksamheter inom sektorn har pandemin slagit till på olika sätt och i olika utsträckning. Samtliga organisationer upplevde dock att hösten 2020 slog hårdare mot sektorn än våren, på grund av än mer skärpta publikrestriktioner:

• Ekonomi: Många verksamheter har behövt ställas in, där organisationer som är helt eller delvis beroende av biljettintäkter påverkats särskilt svårt ekonomiskt. Flera organisationer har även drabbats av medlemstapp och i och med det även förlorade intäkter.
• Psykosocial hälsa: Många organisationer erfar att uppehållet i kulturverksamheter har påverkat människors psykosociala hälsa. I synnerhet de som organiserar personer som kategoriserats som riskgrupp, där isolering och förlust av gemenskap varit en avgörande faktor försämrad psykisk hälsa.
• Ökat behov av samordning: Som riksorganisationer har flera respondenter upplevt ett ökat behov av nationell samordning, vilket lett till ökad arbetsbelastning. Detta samtidigt som arbetsbelastningen skett under oro för framtida finansiering och på sikt den egna anställningstryggheten.
• Avtagande engagemang: Gemensamt för samtliga organisationer är oron över det minskade intresset för engagemang i sektorn, där exempelvis bristen på unga ideella ledare varit påtaglig.

Konsekvenser på kort sikt:

De organisationer som NOD varit i kontakt med identifierade följande konsekvenser av pandemin på kort sikt:

• Verksamheter fortsätter hållas vilande.
• Personal permitteras och riskerar i värsta fall att varslas.
• Verksamheter befaras gå i konkurs.
• Svårigheter att planera framåt på grund av osäkerheten kring när restriktioner för allmänna sammankomster lättar.

Konsekvenser på lång sikt

De organisationer som NOD varit i kontakt med identifierade följande konsekvenser av pandemin på lång sikt.

• Engagemang: Samtliga organisationer erfar en generell minskad motivation för ideellt engagemang, och oroar sig för hur det på sikt kan påverka verksamheternas fortlevnad. Det avtagande engagemanget förväntas leda till en lång återuppbyggnadsfas där vissa organisationer misstänker att det kommer vara svårt att återgå till det tidigare normalläget – att det normala kommer vara något helt annat efter än innan pandemin.
• Demokrati och inkludering: Flera organisationer betonar att den ideella kultursektorn spelar en betydelsefull roll för ett demokratiskt och inkluderande samhälle. I takt med att verksamheter ställs in och läggs ner befarar respondenterna att inkluderande kulturformer allt mer kommer försvinna och att många, framför allt unga, går miste om viktigt demokratiskt lärande i föreningsform. Å andra sidan menar vissa att exempelvis digitaliserandet av verksamheter lett till nytänkande kring former för inkludering och demokrati.

Sektorns behov

De organisationer som NOD varit i kontakt med formulerade följande behov.

• Riktat stöd till ideell kultur: Många organisationer erfar hur de krisstöd som funnits inte inkluderat den ideella kultursektorn. Detta på grund av skrivelser om att ersättning beviljas för utebliven professionell verksamhet och att många inte känt att de passat in i den definitionen. De efterfrågar därmed ett särskilt anpassat stöd till ideell kultur eftersom såväl förutsättningar som behov ser annorlunda ut där än bland professionella och kommersiella aktörer.
• Större erkännande i kulturpolitiken: Flera av respondenterna påpekar att den ideella kultursektorn sedan länge varit underprioriterad i kulturpolitiken. Den ojämna maktfördelningen inom kulturpolitiken har under pandemin blivit särskilt påtaglig och upplevts påverka möjligheterna till stöd i såväl debatt som ekonomisk kompensation.
• Stärkt kultursamverkansmodell: Respondenterna framhåller att det under pandemin varit svårt att navigera i var ansvaret för kulturlivet ligger. De menar att det därför är viktigt att tydliggöra statens, regionernas och kommunernas respektive roll för de olika nivåerna. Kultursamverkansmodellens nya kriterier anses behöva stärkas där det finns en svag regional struktur, för att ta hänsyn till den ideella kulturens förutsättningar och behov.
• Prioritering av särskilt utsatta grupper och verksamheter: När begränsningarna så småningom lättas upp önskar flera organisationer att de delar som varit mest utsatta bör få vara de som först får öppnas upp. Särskilt verksamheter på gles- och landsbygd samt sådana som har många äldre och funktionsnedsatta deltagare. Detta för att hålla liv i de inkluderande och tillgängliga former som utmärker och bärs upp av det ideella kulturlivet.

Lägesrapporten i fullversion går att hämta här.

För frågor om utskicket, kontakta NOD:s kansli (info@nodsverige.se). Samtliga kortrapporter finns samlade här. Vill du får löpande uppdateringar om NOD:s arbete? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.