Den aktuella sektorn, funktionshinderperspektivet och samrådets fokusområde. De tre perspektiven behövde deltagarna hålla i huvudet under samråden NOD arrangerade på uppdrag av Socialstyrelsen under september och oktober. 

Socialstyrelsen, som arbetar med att ta fram föreskrifter, kunskapsunderlag, uppföljning och statistik för hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten, har ett sektorsansvar för funktionshinderpolitiken. För två år sedan fick de, parallellt med flera andra myndigheter, ett tioårigt regeringsuppdrag med fokus på systematisk uppföljning av politikområdet. Det inkluderar analys av nuvarande utmaningar och förslag på åtgärder. För att få underlag till nulägesanalysen bestämde sig myndigheten för att, med NOD:s stöd, arrangera tre samråd med perspektiv som de såg som särskilt relevanta: jämställdhet och HBTQI, barnrätt och nationella minoriteter. 

Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, är nöjd över resultatet.

– Vi har fått kunskap och erfarenhet från det civila samhällets organisationer som vi inte fått annars. Det är civilsamhället som berörs och vet – de är experter med egna erfarenheter. Jag ser inte hur man skulle bedriva systematisk uppföljning och föreslå åtgärder utan att inkludera civilsamhället. 

Den stora vinsten med samråden, menar Karin, var den tvärsektoriella utgångspunkten och att organisationer som inte bara fokuserar på funktionshinderfrågor bjöds in. Det gav myndigheten nya perspektiv.

– Vi har redan väldigt bra dialoger i våra funktionshinderråd men de här perspektiven kommer sällan fram där. Det slog det mig hur mycket erfarenhet och kunskap det finns om funktionsnedsättningar i hela civilsamhället, inte bara hos funktionshindersorganisationerna.

Hur bestämde ni er för att arbeta med de här fokusområdena? 

– I uppdraget omnämns två av dem: jämställdhet och barnrätt. Det var också ett sätt att få ihop våra olika stuprör på myndigheten. Vi har en saksamordnare för respektive område och har bland annat utgått ifrån pågående strategier på nationell nivå. Det finns fler perspektiv men vi såg att de här grupperna kan vara särskilt sårbara.

Förvånades ni över någonting?

– Att funktionshinderfrågor är mer relevanta än vad vi trodde för många grupper, inte minst nationella minoriteter. Det berörde mig att flera av organisationerna upplever att staten sällan frågar om utmaningar kopplade till funktionshinder, annat än i funktionshinderssammanhang.

Att NOD projektledde samrådsserien var värdefullt, menar Karin. 

– Det händer någonting i samtalet när en tredje part faciliterar. Hade vi bjudit in hade samtalet i högre utsträckning hållits på våra villkor. Dessutom är det lättare att lyssna när man som myndighet inte håller i mötet.

Dokumentation från samråden kommer finnas tillgänglig på hemsidan inom kort.