”Pandemin gör att skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor ökar ännu mer än tidigare”

Mellan juni och oktober arrangerade NOD och Delegationen mot segregation (Delmos) en serie samråd med civilsamhället. Syftet var att få en tydligare bild av nuläget och bättre förståelse för vilka insatser som redan görs av det civila samhället, vilket kunskapsbehov som finns samt diskutera förebyggande åtgärder och möjlighet till ökad samverkan med anledning av pandemins effekter på segregationen. NOD möter Marina Tjelvling, verksamhetsutvecklare på Delmos, för att diskutera vad som har framkommit under samråden och hur myndigheten samverkar med civilsamhället.

marina_tjelvling

NOD:s samråd arrangeras efter initiativ av en myndighet. Utgångspunkten är att myndigheten efterfrågar fördjupad kunskap kring ett ämne eller synpunkter från civilsamhället. Med bakgrund av pandemins framfart bjöd NOD och Delmos in ett tiotal civilsamhällesorganisationer att delta för att diskutera nuläge och möjliga insatser för att mildra pandemins negativa effekter på segregationen.

Bland medverkande organisationer återfanns Sveriges Stadsmissioner, Hyresgästföreningen, SIOS, Röda Korset, Rädda Barnen, Coompanion, Folkets Hus och Parker och Islamic Relief. NOD samtalade med Marina Tjelvling om frågor som uppkommit under samrådet och hur myndigheten samverkar med civilsamhället.

Under samråden med civilsamhället har ni bland annat diskuterat hur pandemin har påverkat segregationen. Vilken bild har framkommit under träffarna?
Pandemin gör att skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor ökar ännu mer än tidigare. Organisationerna möter en ökad utsatthet i socioekonomiskt eftersatta områden med ökad fattigdom, hemlöshet, arbetslöshet, isolering och sysslolöshet. Det finns en oro inför vintern då civilsamhällets uteaktiviteter avbryts. Flera organisationer vittnar om medlemstapp som de är rädda för att inte kunna återta. Det finns också erfarenheter av att pausad lokal verksamhet är svår att återuppta.

Det har också lyfts att den ökade digitaliseringen riskerar att bidra till ytterligare klyftor i samhället. Det handlar om tillgång till datorer och internetuppkoppling eller möjligheter att delta i distansundervisning och så vidare. Flera lyfter även att de boende i områden som särskilt drabbats av smittspridningen framställs i media på ett sätt som spätt på stigmatiseringen och utanförskapet.

Vi på myndigheten tycker att det är viktigt att problematisera verkligheten men det är också viktigt med insikten att det går att förändra. Civilsamhället visar stor handlingskraft och en vilja till att kompensera där det offentliga inte räcker till nu under pandemin.

Under samråden har även förebyggande insatser mot segregationen diskuterats. Vad vittnade civilsamhället om där?
Många av de behov som civilsamhället har identifierat handlar om möjligheter till långsiktighet, om bättre samverkan och dialog med kommuner för att möjliggöra gemensamma behovsanalyser lokalt och att möjliggöra för organisationerna att använda resurser på det sätt som gör bäst nytta. Där det har funnits etablerade samverkansforum för andra frågor har de samverkande parterna snabbt kunnat diskutera, hantera och besluta i frågor kopplade till coronaviruset. Organisationerna efterfrågar fler forum för strategiska samtal, lokalt och regionalt men också på nationell nivå. Behovet av lokala fysiska mötesplatser är också stort, framförallt i tider med en coronapandemi.

I samråden har det också lyfts fram att det finns kunskaper om segregationens utveckling och orsaker lokalt men att kunskaperna behöver delas med de aktörer som har mandat att förändra förutsättningarna, till exempel ansvariga för samhällsplaneringen i en kommun. Det behöver ske insatser som är riktade mot strukturella förändringar ihop med insatser för att minska konsekvenser av segregation. Invånarna i områden med socioekonomiska utmaningar behöver också bli mer delaktiga i utvecklingsarbetet. Det handlar både om en känsla av sammanhang och att identifiera lokala behov. Särskilt viktigt ur ett ungdomsperspektiv. Civilsamhället kan genom sin verksamhet och unika roll bygga tillit till invånarna, identifiera deras behov och snabbt spela behoven vidare till offentlig sektor.

Hur bidrar underlagen och diskussionerna från samråden till Delmos nuvarande och framtida arbete?
Samråden med civilsamhället är värdefulla för myndighetens arbete. Delmos har till exempel blivit stärkt i att stimulera till kontakter mellan de kommuner och organisationer som visat intresse att arbeta med frågorna. Flera av förslagen som lyfts i samråden har också tagits vidare. Delmos har till exempel fört vidare behov av förordningsändringar och att statsbidraget mot segregation till civilsamhället även bör kunna ge effekt på regional nivå.

Vilken typ av samverkan bedriver ni i övrigt med civilsamhället?
Delmos ambition är att ha en samverkan med de organisationer som beviljats statsbidrag för att minska och motverka segregation. Det kan röra sig om ett informations- och kunskapsutbyte där Delmos kan dela med sig av sina rapporter och verktyg och civilsamhället kan verka i sin röstbärande roll. Samverkan kan också komma att ske genom inspel från civilsamhället till Delmos utåtriktade arrangemang såsom konferenser.

Ett nätverk för civilsamhällets bidragsmottagande organisationer är under etablering och där kommer det att bli tillfälle till aktivt utbyte av information eller samplanering av aktiviteter.