Medan E-hälsomyndigheten arbetar med att utveckla den digitala tjänst som ska användas för att administrera fritidskortet ansvarar Folkhälsomyndigheten för att utveckla en kommunikationsstrategi för kortet. Samrådet handlade både om de förslag på digitala tjänster som just nu ligger på bordet och om kommunikationsinsatserna för kortet.

21 civilsamhällesorganisationer som arbetar med barn och unga deltog i mötet. En av organisationerna som bidrog med kunskap var Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF).

– Vi ser positivt på syftet att ge barn och unga ökad tillgång till aktiviteter – särskilt barn och unga som saknar tillgång till det idag, säger förbundsordförande Li Nester. RKUF jobbar bland annat med att främja trygghet och ge alla barn en meningsfull fritid. Vi menar att det är bra att resurser riktas till frågorna, och att civilsamhället involveras i processen.

Vad tycker ni är viktigt att beakta i utformningen av den digitala tjänsten?

– En digital tjänst riskerar i sig att bli en tröskel för att nå den tilltänkta målgruppen, så det måste bli en så enkel lösning som möjligt med så få steg som möjligt. Och det måste finnas fysiska alternativ till den digitala lösningen. Det kan till exempel vara personer som kan stötta målgruppen att ta del av tjänsten. Annars är risken att Fritidskortet kommer gynna redan resursstarka barnfamiljer och på så sätt spä på befintlig ojämlikhet.

För att underlätta framtagandet av en digital tjänst har E-hälsomyndigheten slagit fast 7 principer som ska styra utvecklingen. De utgår bland annat ifrån att lösningen ska vara enkel och värna barnets perspektiv. 

Principerna tillkom genom att myndigheten lusläste regeringsuppdraget och barnkonventionen, säger Linus Ersson, UX-designer på E-hälsomyndigheten.

– Några delar kommer också från diskussioner med Riksidrottsförbundet och aktörer som gör medlemssystem. Som myndighet vill vi inte gå in och gynna någon aktör framför någon annan. Samtidigt vill vi inte skapa en tjänst som redan finns. Då bygger vi hellre in vår tjänst i föreningarnas etablerade system.

Organisationernas perspektiv

För att fritidskortet ska kunna användas för alla aktiviteter som omfattas är det viktigt att alla organisationer behandlas jämlikt. 

– När vi pratade med civilsamhället framkom det att föreningarnas betalningsprocesser ser väldigt olika ut. Det försvårar utvecklandet. Utmaningen är att ingen vill ha merarbete. 

Många organisationer känner oro över att hanteringen av fritidskortet kommer innebära mer administration och därmed ekonomiska resurser.

– Det finns en oro att pengarna kommer att tas från föreningarnas verksamhetsstöd, säger Linus. 

Li instämmer och tillägger att personalresurserna ofta är små.

– Risken är att lokala initiativ eller mindre organisationer inte har möjlighet att hantera den administrativa bördan som fritidskortet kommer innebära. 

Meningsfull fritid

Syftet med fritidskortet är att ge barn och unga en meningsfull fritid. Det inbegriper en bredd av aktiviteter.

RKUF arbetar med meningsfull fritid i all sin verksamhet. De driver aktiviteter som kompis- och tjejgrupper, simskola och dans.

– Att ha en meningsfull fritid är en mänsklig rättighet som möjliggör ett aktivt liv. Fritidsaktiviteter skapar gemenskap och forskning visar att det stävjar psykisk ohälsa – ett utbrett problem bland barn och unga idag. 

Den digitala lösningen måste dock tillåta att engagemanget förändras över tid, säger Li.

– Unga är engagerade men de måste få prova på olika saker. Vem vet vad de vill göra om ett halvår? 

Samarbete med civilsamhället

Samarbetet med civilsamhället är viktigt under hela utvecklingsprocessen av fritidskortet, menar Linus. 

– Min roll som UX-designer är att titta på vilka behov målgrupperna som kommer använda tjänsten har och utifrån dem designa den bästa lösningen. Jag vill ha med de som berörs från start till slut. Det gäller att få spridning på individers förutsättningar och erfarenheter, så vi vill ha med civilsamhället hela vägen fram.

Li håller med om att civilsamhället har en viktig roll genom hela processen – även när lösningen är färdig och satsningen ska kommuniceras.

– Civilsamhället spelar en avgörande roll! Det såg vi tydligt under coronapandemin när vi kunde gå in och stötta i områden där Folkhälsomyndigheten inte nådde ut med sina budskap på grund av tillgänglighetsanpassning, språk eller förtroende. Vi möter målgruppen – därför har vi möjlighet att nå ut. 

Läs dokumentationen från samrådet här.