Den sista mars 2023 fick penningtvättsutredningen från 2022 ett nytt tilläggsdirektiv. Utredningen i sin helhet undersöker vilka lagändringar som behövs för att svensk rätt ska linjera med EU:s regelverk kring motverkandet av penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen också titta på hur det eventuella EU-beslutet att civilsamhällesorganisationer ska registrera verklig huvudman kan implementeras i Sverige. I de internationella förhandlingarna har Sverige varit emot registrering av organisationer, eftersom det strider mot svensk civilsamhällespolitik. Utredningen ska därför också undersöka hur förändringarna, om de går igenom, kan få så lindriga konsekvenser som möjligt.
Penningtvättsutredningen diskuterades under senaste Partsgemensamt forum – då med bakgrund mot att de administrativa kraven på civilsamhället ökat under de senaste åren. Många civilsamhällesorganisationer menade att registrering vore både betungande och ett brott mot organisationsfriheten.
Hannah Kroksson, ordförande för Forum – idéburna organisationer med social inriktning sitter som expert i utredningen. Hon är i grunden också emot införandet av tvingande register och menar att proportionalitet är ett nyckelbegrepp.
– Det är viktigt att påminna sig om att det är en mekanism som i så fall skapas för att man vill åt penningtvätt. Frågan är hur man gör det.
Civilsamhällesorganisationer har ofta en fungerande demokratisk, granskande struktur med årscykel, revision och förtroendevalda som besitter social status, menar Hannah. Risken för att någon skulle missbruka en sådan verksamhet för kriminella syften är liten. Istället skulle man behöva rikta fokus mot verksamheter med högre ekonomisk omsättning och färre interna kontrollmekanismer.
– De minsta verksamheterna som skulle omfattas har knappt ens en ekonomi.
Under PGF lyftes bland annat att många organisationer, i synnerhet mindre föreningar, har väldigt små resurser och att registreringen skulle leda till många onödiga, tekniska fel eller i värsta fall att föreningarna tvingas läggas ned.
– Vi är överens om att vi inte vill ha den här lagstiftningen, och det är svårt att se något positivt i att alla föreningar skulle behöva registrera verklig huvudman. Jag hoppas att vi hittar en proportionerlig nivå, säger Hannah Kroksson. Skulle man till exempel kunna tänka sig att man bara ställer det här kravet på föreningar som deklarerar inkomst?
För att sålla bort dem som inte har någon omsättning skulle man möjligen kunna använda Skatteverkets befintliga uppgifter och upprätta ett nytt register för att jämföra verksamheter som har organisationsnummer med de som deklarerar.
– Utredningen håller på att undersöka om det finns några register i dagsläget som kan användas för jämförelse. Om man har förslag får man gärna höra av sig. Vi kommer också anordna ett möte den 19 januari där frågan diskuteras.
Omkring 260 000 föreningar förväntas omfattas av de nya kraven. Utredningens resultat presenteras 31 augusti 2024.
