För att lyfta fram civilsamhällets expertis har NOD inrättat ett särskilt område för kunskapsspridning. Området inbegriper all typ av kunskap som produceras: lägesbilder, seminarier, rapporter och samlande av statistik och fakta.
Hittills har det kunskapsspridande arbetet varierat över åren. Det har framförallt varit under kriser som coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina som det kunskapsspridande arbetet fått ta mycket plats. Den ordningen håller på att förändras. Under våren kommer NOD bland annat arrangera en seminarieserie och publicera flera lägesbilder och rapporter.
Mattis Ekestaf är ansvarig för kunskap och uppföljning. Hon menar att inrättandet av ett eget arbetsområde är en följd av de studier som påbörjades förra året om samverkan och välfärdsbrottslighet.
– Jag upplever att vi har ångan uppe och att vi vill bibehålla det tempot men bli mer strategiska i vilken typ av kunskap vi tar fram.
Det handlar bland annat om möjligheten att uppmärksamma områden där civilsamhällesperspektiven fattas.
– Vi kan identifiera kunskapsluckor och bli ännu mer proaktiva i att producera kunskap – antingen själva på kansliet eller genom att beställa studier, säger Mattis.
För att inhämta kunskap om relevanta frågor spelar NOD:s anslutna en avgörande roll.
– Genom våra 19 anslutna paraplyorganisationer täcker vi jättestora delar av civilsamhället. De är vår huvudsakliga kunskapskälla. Vi vill att de anslutna ska känna ägandeskap över NOD och veta att deras erfarenheter och åsikter är viktiga för att NOD ska kunna samla och sprida kunskap.
En faktor som bidragit till NOD:s ökade kunskapsspridning är den nya arbetsordningen i Partsgemensamt forum (PGF). Ordningen gav NOD ansvar för att producera mer genomarbetade kunskapsunderlag inför varje möte. Underlagen rör, precis som mötena inom ramen för PGF, civilsamhällets förutsättningar att verka och utgår ifrån de sex principerna som styr civilsamhällespolitiken.
Effektmätning
Parallellt med det ökade fokuset på kunskap har NOD stärkt effektmätningsarbetet. Det gäller både de långsiktiga och kortsiktiga effekterna av hela verksamheten.
– Vi vill mäta effekt för att kunna kartlägga och kommunicera vad vi gör, men också för att stärka civilsamhället som aktör i relation till det offentliga.
Att visa på kedjereaktionen av effekter kan också motivera de som arrangerar och deltar i möten, menar Mattis.
Mattis bästa tips för att få koll på civilsamhällets förutsättningar:
Har du fler frågor om kunskapsspridning eller idéer på något NOD borde jobba med? Kontakta Mattis här.
Läs intervjun med Jeremija Isaković, ansvarig för stöd och vägledning, här.
